Blue Valentine

10 dagars filmescapism lider mot sitt slut. Om en liten stund kommer vår väntan på att bli insläppta i biosalongen vara över för i år. Tre filmer kvar att se idag sen är filmäventyret slut för den här gången. Det har varit en fantastisk festival, några skitfilmer fick vi på slutet men inga som vi direkt deppar för. Idag däremot har vi höga förväntningar, först ut är Blue Valentine med Michell Williams i en av huvudrollerna. Jag tror att det kommer att bli en höjdarfilm. Williams är en duktig skådespelerska, vi såg henne häromkvällen i en annan film, Meek´s Cutoff, men den tror jag inte kommer upp på repertoaren.
Nu återstår bara Oscarsgalan, sen är det slutpratat om film här på ett tag… 😉

Blue valentine, Derek Cianfrance. Stark amerikansk independentfilm om ett gift par, som vill hitta tillbaka till varandra och kämpar med sin relation. Michelle Williams och Ryan Gosling är omtalat övertygande i rollerna som Cindy och Dean, och nominerades till Golden globe-galan.

Porträtt: No name # 30

Han väntade på Älvsnabben vid Rosenlund, jag var där för att kolla tidtabellen. Han verkade inte ha bråttom men däremot verkade han lite otillgänglig, så jag frågade mest för att testa ”mitt mod”.. 😉 Han svarade snällt att visst var så god, du kan fotografera mig om du vill. Jag bad honom att ställa sig mot bakgrunden som synes och att titta rakt in i kameran. Han kom från Iran och studerade här sa han, men han pratade inte svenska. Undrar vad han bär med sig för historia?

Tidigare No name hittar du här på min gamla blogg.

Rabbit Hole

Detta är ingen typisk festivalfilm, Rabbit Hole är en gala film som kommer upp på den ordinarie repertoaren lite senare i vår men ibland kan det vara kul att vara först med att se en storfilm som man ändå kommer att vilja se.
Filmen handlar om ett par som förlorar sitt barn i en bilolycka. En riktig snyftare med andra ord, jag tog med mig hela Kleenexpaketet till biografen för säkerhets skull.
Konstigt nog fick jag inte användning för en endaste liten pappersservett. Jag undrar varför? Hela filmen handlade om sorgearbetet och hur olika vi bearbetar vår sorg. Oftast brukar det ju vara så att kvinnorna visar sina känslor utåt och männen håller dom för sig själv. I den här filmen var rollerna omvända. Nicole Kidman och Aaron Eckhart gör jättebra rolltolkningar, men ändå berörs jag inte av personerna som dom gestaltar. Filmen når inte under ytan det känns som filmad teater, detta blir extra tydligt när paret bråkar med varandra. Jag säger inte att det var en dålig film, jag blev bara inte berörd trots det otroligt känsliga ämnet.

Photo: Jojo Whilder

Filmen är regisserad av John Cameron Mitchell och i huvudrollen ser vi Nicole Kidman i en rollprestation som hon också har blivit Oscarsnominerad för.

Porträtt: No name # 29

Jag stötte på henne utan för Hemköp vi hade båda varit där och handlat. Hon var så söt och chic jag fick för mig att hon kanske höll på med mode av något slag. Det var ganska sent på eftermiddagen med dåligt ljus men jag tänkte att det kan nog gå ändå, så jag ställde ner mina matkassar och frågade som vanligt om jag kunde få ta en bild på henne. Hon blev ju lite förvånad men jovisst, det fick jag gärna.

Vad säger ni helbild, halvbild eller närbild på dom här porträtten?

Vill du se fler No name hittar du dom här på min gamla blogg.

Mera film

Igår gjorde vi en lång resa … vi var i Indien, USA, Tyskland, Turkiet, och Frankrike. Vi har leveterat med trancendental meditation tillsammans med David Lynch, varit involverade i hedersrelaterat våld, och sett på buerlesk show och vi har åkt i bräckliga kärror på Oregons torra slätter och törstat efter vatten. Allt under 8 timmar i filmens underbara värld!

Filmfesten rullar på

Den här festivalen kommer att gå till historien som den bästa av alla vi sett. Det brukar ju alltid bli några stolpskott, men i år har alla filmerna hittills varit klart sevärda. Lite kul är att vi lyckats pricka in ganska många av dom filmerna som kritikerna nu tipsar om. GP:s lista här för den som är intresserad…
Alla föreställningar som vi gått på har varit fullsatta och stämningen är på topp.

Porträtt: No name # 28

Han log mot mig när vi möttes så jag stannade upp och sa:
– En sådan söt liten hund du har, kan jag få ta en bild på er?
– Javisst, absolut svarade han och såg stolt ut.
Dessvärre kollade han bara på hunden att den skulle se bra ut så jag sa:
– Jag kollar på hunden så kollar du på mig för det är du som är huvudpersonen.
– Jasså haha ok ta en bild nu då!

Det blev den här bilden. Jag tycker den är ganska kul!

Tidigare No name hittar du här.

34:e Göteborgs Internationella Filmfestival

Idag drar äntligen årets filmfestival igång! Nu blir det filmfrossa i 11 dagar. Som jag redan berättat har jag, L, och två av våra vänner ( de fyras gäng ) tillsammans valt 26 filmer. Det brukar bli ca 15 st i vanliga fall, men i år var filmutbudet extra spännande.
Temat för i år är närvaro och i år är det också extra focus på Rumänska filmer. NK har skyltat alla sina fönster med filmtillbehör, och det känns att det är folkfest på gång i stan.

Bilden överst är från förhandspresentationen på Röhska Museét. Alla trängdes för att få gratis kaffe, choklad och mousserande vin.

Men nu ska jag inte sitta här, biofåtöljen väntar!

Porträtt: No name # 27

Hon såg ut som prinsessan Guldlock i verkligeten…  hennes blonda hår glänste i alla fall som guld i vintersolen. Den här fotograferingen gick snabb, max 1 minut. Bilden såg ok när vi kollade. Jag hade gärna tagit ett par extra bilder, men hon verkade ha bråttom och då ville jag inte besvära henne mer.

Mera No name hittar du här på min gamla blogg.

2011 kommer att bli ett bra år

Den här roliga bilden hittade jag på skrivbordet i en mapp från i somras. Som synes kan det ibland vara svårt att få alla personerna på en bild bra samtidigt. I det här speciella fallet var den yngste sonen i familjen en riktig liten busunge (en otroligt charmig sådan) och den äldste sonen var bara så cool. Alltså blev det en aning svårfotograferad familj om man säger så. Den här familjebilden gillade jag bäst för den är så otroligt charmig, men det är ju ingen perfekt familjebild precis. Jag skickade ändå med den i brudparets webbgalleri, och som tur var så tyckte dom som jag och valde just den här bilden till sin väggförstoring för som dom sa ” den speglar vår familj så bra”.

Sånt är kul!