GIFF på G

I morgon invigs Göteborgs Internationella filmfestival GIFF. Den fyller 35 år i år och är den största i Norden. I år kommer 420 filmer från 80 länder att visas, och som vanligt blir det en blandning mellan kort och långt, mellan spelfilmer och dokumentärer och som vanligt har de fyras gäng samlas för att välja filmer, men den här gången har vi blivit sex personer som enats om 22 filmer som vi skall se under festivalens 10 dagar.

L kom precis hem med biljetterna, bunten ser maffig ut. Nu skall biljetterna och festivalpassen fördelas mellan sex hängivna festivalbesökare.

Molly blev sur för hon fick inte tillräckligt med uppmärksamhet så hon gick och lade sig i sin korg.

L och jag smygstartar ikväll med en s.k smygpremiär för att med att se The Decendens. Då kommer även regissören Alexander Payne till Draken och berättar om filmen samt svarar på frågor det är ju alltid intressant.

Dokumentär om klassisk fotografi

Jag är en riktig filmnörd så den här filmen vill jag verkligen se. När den kommer vet jag inte, men under 2011 är det sagt. Filmen som är en hyllning till 1800-tals fotot handlar om den historiska fotoprocessen och om analogt fotograferande enligt den riktigt gamla skolan och då pratar vi om daguerre, kemi och glasplåt. Analogt fotograferande börjar allt fler att testa nu, och många kallar det för fine art photography.

Jag har fotat analogt professionellt i 19 år. Jag sålde min sista Hasselbladskamera för fyra år sedan och tänker inte byta tillbaka. Jag är barnsligt förtjust i att man kan se direkt vad man gjort och att man snabbt kan dela med sig sina bilder istället för som tidigare vänta på att t.ex semesterbilderna skulle bli framkallade vilket kunde ta 1-2 veckor ibland. Jag läste förresten en väldigt bra krönika som Sam Sundberg skrivit i SvD ”Systemkameran är hopplöst ute”. Han sammanfattar i alla fall mina tankar i den här frågan. Läs gärna den.

Lite nostalgisk kan jag däremot bli ibland när jag tänker på hur jag stod och labbade med svartvita bilder i mörkrummet, det var faktiskt en härlig tid. Jag har också kommit på mig själv att tänka analogt när jag fotar digitalt, det sitter liksom fortfarande kvar i bakhuvudet att ”bara ta en bild när det ser bra ut”. Varje klick kostade ju pengar, så man blev automatiskt väldigt noggrann med både komposition och ljusmätning. Det är något för digitalfotografen att tänka på kanske? – Fast nu var jag nog inte helt ärlig när jag tänker efter… jag har allt blivit lite drabbad av den där åkomman att man bara deletar det som är kasst. 🙂

Vad tycker ni? Är det coolt med analogt eller är det bara något ”nytt” för fotonördar?

Blue Valentine

10 dagars filmescapism lider mot sitt slut. Om en liten stund kommer vår väntan på att bli insläppta i biosalongen vara över för i år. Tre filmer kvar att se idag sen är filmäventyret slut för den här gången. Det har varit en fantastisk festival, några skitfilmer fick vi på slutet men inga som vi direkt deppar för. Idag däremot har vi höga förväntningar, först ut är Blue Valentine med Michell Williams i en av huvudrollerna. Jag tror att det kommer att bli en höjdarfilm. Williams är en duktig skådespelerska, vi såg henne häromkvällen i en annan film, Meek´s Cutoff, men den tror jag inte kommer upp på repertoaren.
Nu återstår bara Oscarsgalan, sen är det slutpratat om film här på ett tag… 😉

Blue valentine, Derek Cianfrance. Stark amerikansk independentfilm om ett gift par, som vill hitta tillbaka till varandra och kämpar med sin relation. Michelle Williams och Ryan Gosling är omtalat övertygande i rollerna som Cindy och Dean, och nominerades till Golden globe-galan.

Rabbit Hole

Detta är ingen typisk festivalfilm, Rabbit Hole är en gala film som kommer upp på den ordinarie repertoaren lite senare i vår men ibland kan det vara kul att vara först med att se en storfilm som man ändå kommer att vilja se.
Filmen handlar om ett par som förlorar sitt barn i en bilolycka. En riktig snyftare med andra ord, jag tog med mig hela Kleenexpaketet till biografen för säkerhets skull.
Konstigt nog fick jag inte användning för en endaste liten pappersservett. Jag undrar varför? Hela filmen handlade om sorgearbetet och hur olika vi bearbetar vår sorg. Oftast brukar det ju vara så att kvinnorna visar sina känslor utåt och männen håller dom för sig själv. I den här filmen var rollerna omvända. Nicole Kidman och Aaron Eckhart gör jättebra rolltolkningar, men ändå berörs jag inte av personerna som dom gestaltar. Filmen når inte under ytan det känns som filmad teater, detta blir extra tydligt när paret bråkar med varandra. Jag säger inte att det var en dålig film, jag blev bara inte berörd trots det otroligt känsliga ämnet.

Photo: Jojo Whilder

Filmen är regisserad av John Cameron Mitchell och i huvudrollen ser vi Nicole Kidman i en rollprestation som hon också har blivit Oscarsnominerad för.

Mera film

Igår gjorde vi en lång resa … vi var i Indien, USA, Tyskland, Turkiet, och Frankrike. Vi har leveterat med trancendental meditation tillsammans med David Lynch, varit involverade i hedersrelaterat våld, och sett på buerlesk show och vi har åkt i bräckliga kärror på Oregons torra slätter och törstat efter vatten. Allt under 8 timmar i filmens underbara värld!

Filmfesten rullar på

Den här festivalen kommer att gå till historien som den bästa av alla vi sett. Det brukar ju alltid bli några stolpskott, men i år har alla filmerna hittills varit klart sevärda. Lite kul är att vi lyckats pricka in ganska många av dom filmerna som kritikerna nu tipsar om. GP:s lista här för den som är intresserad…
Alla föreställningar som vi gått på har varit fullsatta och stämningen är på topp.

34:e Göteborgs Internationella Filmfestival

Idag drar äntligen årets filmfestival igång! Nu blir det filmfrossa i 11 dagar. Som jag redan berättat har jag, L, och två av våra vänner ( de fyras gäng ) tillsammans valt 26 filmer. Det brukar bli ca 15 st i vanliga fall, men i år var filmutbudet extra spännande.
Temat för i år är närvaro och i år är det också extra focus på Rumänska filmer. NK har skyltat alla sina fönster med filmtillbehör, och det känns att det är folkfest på gång i stan.

Bilden överst är från förhandspresentationen på Röhska Museét. Alla trängdes för att få gratis kaffe, choklad och mousserande vin.

Men nu ska jag inte sitta här, biofåtöljen väntar!