Nu börjar det dra ihop sig inför våren och sommarens bröllopsfotograferingar. Det är alltid lika kul och spännande att träffa dom förväntansfulla brudparen för första gången efter alla mailkontakter. Den här veckan och nästa träffar jag mina maj brudpar.

När jag träffade Johanna och Peter för första gången så visste jag att det skulle bli ett magiskt bröllop, och det blev det. Vad jag inte var förberedd på var att porträttfotograferingen skulle ske utomhus i starkt solsken utan en enda skugga att tillgå. Det fanns några träd i närheten men eftersom det var i mars så fanns det inte ett enda löv på dom. Att hitta det perfekta ljuset är ju som bekant alla fotografers önskan, och har man sedan ett sådant vackert par framför linsen så är ju lyckan fullständig. Det löste sig som väl var ändå tack vare min otrolig assistent L som kunde dämpa den värsta solen med en reflexskärm, men det var riktigt marig.

Nu väntar dom snart sitt första barn och i påskas fick jag det sötaste sms:et med en bild på deras stora bröllosfoto 70×100 som dom äntligen hade skaffat en ram till med kramar och hälsningar.

Jag har försökt trappa ner och tänker sluta fotografera så småningom, men det är verkligen inte lätt när man lär känna alla dessa förälskade brudpar som genererar så mycket positiv eneregi att man känner sig hög som ett hus efter en fotografering.

Årets första brudpar Anna & David gifte sig en kall vacker vinterlördag i februari. Porträttbilderna valde vi att ta i Trädgårdsföreningen för där finns Palmhuset om det skulle bli för kallt utomhus. Kärleken värmer, men vi var glada när vi kunde smita in i Palmhusets sköna värme efter att ha varit utomhus ett tag.

Gladare brudpar än Anna & David får man leta efter. Och det var varken jag eller hunden som jagade upp David i det stora träden utan det var han som inte kunde hålla sig på marken utan började klättra. Ordspråket Carpe Diem passar tveklöst på det här härliga paret.

Här kommer en bildbomb