Porträtt: No name # 42

Han tittade länge på mig så jag tog upp kameran och tog en bild på honom. Han sa ingenting och jag sa bara tack och gick därifrån. I vanliga fall brukar jag ju fråga om jag får ta en bild men den här gången verkade det som om att han ville bli fotograferad.

Han var lite grovhuggen i ansiktsdragen så jag testade en ny PS-effekt som kallas för ”cowboyeffekten”, ett av dom många tips man kan lära sig om man besöker Moderskeppet.se

Pröva själva, här är länken!

4 thoughts on “Porträtt: No name # 42

  1. Hvor ser han sød og god ud! Det må virkelig være en oplevelse (og en lille smule grænseoverskridende) at møde fremmede mennesker på den måde, snuppe et billede, og så gå videre…

  2. Håller med Camilla, men man måste känna av om det är ok, och som du ser på hans min (och ögon) så hade vi ändå kontakt med varandra. Jag visar alltid kameran väldigt öppet, och den som inte vill bli fotograferad visar det!

  3. Ja det er klart. Og med alle folk du har fotograferet gennem tiden, er du jo om nogen, en menneskekender – der kan mærke om det er ok med folk.
    Jeg beundrer dig virkelig!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s