Vigseln i vackra S:ta Birgittas kapell blev extra lång och väldigt personlig. Jag fick veta efteråt att prästen kände Christoffer sedan han var liten. Jag blev i alla fall så berörd att jag glömde ett tag att fotografera, och det händer typ aldrig!
Lite bilder blev det ju ändå, men det var länge sedan jag verkligen lyssnade till vad prästen sa. Ofta blir det ju lite same-same, men så var det verkligen inte den här gången. Prästen pratade bland annat om alla val vi måste göra i livet och påpekade då väldigt lämpligt om vilket bra val brudparet hade gjort som valt varandra, att älska för resten av livet. Det kändes verkligen stort. Jag är ju fortfarande tokkär i min man så jag tog åt mig… men nu var det ju bilderna som jag skulle visa brudparet och de kommer här: