Haha visst är skratta-framför-kameran-effekten kul! Tittar man på riktigt gamla bilder, de från fotografins barnaår, ser man uppställda människor i deras finaste kläder och mest seriösa ansiktsmimiker. Plötsligt hände det något som skulle förändra allt. En man vid namn George Eastman startade ett företag. Efter att ha spelat Alfapet med sin mor kom han i kontakt med bokstavskombinationen KODAK – ett ord för bra för att inte ha en betydelse, tyckte han. Så kom det sig att han döpte företaget. När Kodak släppte den revolutionerande rullfilmen gjordes fotograferandet till något för allmänheten. Tidigare hade man möjlighet att ta en enda bild innan det stundades framkallning. Nu kunde man fotografera en hel rulle! Kodak genomförde en av tidernas mest framgångsrika reklamkampanjer för att sprida sin tekniska nyhet: DU TAR BILDEN – VI GÖR RESTEN (man knäppte sina bilder, skickade kameran till Kodaks labb som tömde kameran från filmen, framkallade, kopierade, fyllde kameran med ny film och återgav ägaren en ny oexponerad rulle). För att illustrera det enkla budskapet och alla människors möjlighet att vara sin egen fotograf lät man reklamen prydas av leende människor som fotograferade sina leende familjer. Därefter var det självklart att amatörfotografens filmrullar fylldes av leende människor.
Förlåt för en långdragen kommentar!
Jag älskar långa kommentarer, speciellt när man ställer en fråga och får ett klokt svar! Eastman och Kodak kände jag till men inte resten av historien. Tack Tobbe! 😀
Anna-Karin du minns alldeles rätt! Jag hittade den här bilden i en ”släng mapp” på datorn häromdagen och blev förvånad över att jag valt bort den. Många av mina No name ”offer” ger mig ett vackert leende även om jag inte ber om det. Den här killen ville inte bli fotograferad. Han blev istället ett offer för min övertalningsförmåga, så han kanske inte var ett rättvis exempel på min fråga, men nu fick jag i alla fall ett jättebra svar av Tobbe! 😀
Haha visst är skratta-framför-kameran-effekten kul! Tittar man på riktigt gamla bilder, de från fotografins barnaår, ser man uppställda människor i deras finaste kläder och mest seriösa ansiktsmimiker. Plötsligt hände det något som skulle förändra allt. En man vid namn George Eastman startade ett företag. Efter att ha spelat Alfapet med sin mor kom han i kontakt med bokstavskombinationen KODAK – ett ord för bra för att inte ha en betydelse, tyckte han. Så kom det sig att han döpte företaget. När Kodak släppte den revolutionerande rullfilmen gjordes fotograferandet till något för allmänheten. Tidigare hade man möjlighet att ta en enda bild innan det stundades framkallning. Nu kunde man fotografera en hel rulle! Kodak genomförde en av tidernas mest framgångsrika reklamkampanjer för att sprida sin tekniska nyhet: DU TAR BILDEN – VI GÖR RESTEN (man knäppte sina bilder, skickade kameran till Kodaks labb som tömde kameran från filmen, framkallade, kopierade, fyllde kameran med ny film och återgav ägaren en ny oexponerad rulle). För att illustrera det enkla budskapet och alla människors möjlighet att vara sin egen fotograf lät man reklamen prydas av leende människor som fotograferade sina leende familjer. Därefter var det självklart att amatörfotografens filmrullar fylldes av leende människor.
Förlåt för en långdragen kommentar!
Jag älskar långa kommentarer, speciellt när man ställer en fråga och får ett klokt svar! Eastman och Kodak kände jag till men inte resten av historien. Tack Tobbe! 😀
Men Solveig, var inte det där den killen du skojade med? Eller minns jag fel nu.
Anna-Karin du minns alldeles rätt! Jag hittade den här bilden i en ”släng mapp” på datorn häromdagen och blev förvånad över att jag valt bort den. Många av mina No name ”offer” ger mig ett vackert leende även om jag inte ber om det. Den här killen ville inte bli fotograferad. Han blev istället ett offer för min övertalningsförmåga, så han kanske inte var ett rättvis exempel på min fråga, men nu fick jag i alla fall ett jättebra svar av Tobbe! 😀